Bildning på barnens villkor

Jag är mycket stolt över liberalernas utbildningspolitik i stort sätt rakt över men vissa saker håller jag inte med om och vill verka för en förändring.

Barn är barn och vi vet av erfarenhet att de barn som lever i utanförskap sällan lyckas ta sig in i gemenskapen  när de blir äldre.

Så varför ska vi då ta ur barn ur gemenskapen i ett klassrum och sätta dem i ”speciella grupper för stökiga” barn?

Nej inkluderingen i gruppen är nödvändig för att alla ska kunna komma in i gemenskapen och känna sig delaktiga.

För tänk dig att någon säger till dig;- du ska inte vara med här inne bland de andra för du fungerar inte i gruppen, du passar inte in!

Hur ska du någonsin passa in om detta är de du får höra från en oförstående vuxenvärld?

Alla barn oavsett funktionsvariation ska få vara med.  Precis som alla ska kunna ta sig in i riksdagen förutsatt att den ges förtroende att vara där.

För det är just det där med förtroende, den som ges förtroende växer, den som får stå på sidan av när alla andra får vara med krymper och tappar självförtroende.

Jag ser även att många stirrar sig blinda på akademiska poäng, men det är inte vad du har papper på att du bör kunna utan vad du faktiskt kan som är det som borde styra.

Alla människor behöver ha en plats en roll att spela. Alla behöver tillhörighet och mening med varje dag. Det är inte pengarna som ska avgöra hur många barn som får växa upp och vara stolta över sig själva. Det är inte bristen  pengar som ska styra hur vi bemöter barn igenom  deras uppväxt. Alla behöver tillhörighet och respekt, alla behöver kärlek omtanke och hjälp att bli sitt eget bästa jag.  Ingen ska känna sig tvingad att studera, alla ska känna glädje över att få studera.

Socialtjänsten måste bli bättre på att möta och hjälpa individer

Hedemora kommun har, efter min interpellation kring behörighet inom Barn och unga på socialtjänsten, insett att jag har rätt. Därför har kommunen nu ett antal konsulter inne som åtgärdar och löser de fall vi har att arbeta med.

Inom socialtjänsten delas verksamheten in i olika områden men två av dessa är Vuxen enheten och Barn och unga.

Barn och unga är en otroligt utsatt och kunskapskrävande grupp.

Jag ser det som min absoluta skyldighet att ta deras parti och tillgodo se att deras bästa ständigt är i fokus. Som ledamot i en nämnd är det din skyldighet att utföra ditt uppdrag som medborgarnas företrädare. Vi ska tillse att medborgarnas behov och rättigheter tillgodoses och bevakas. Vi sitter inte på dessa stolar för att hålla varandra om ryggen och vi sitter inte här för att få vänner. Vi sitter här för att befolkningen gett oss sitt förtroende och vi har ett ansvar att förvalta detta.  Jag ser just nu att majoriteten i kommunen och framförallt i omsorgsnämnden är osäkra och helt uppenbart inte har kunskaperna som krävs för att styra denna nämnd. Men det är viktigt att förstå att det är väljarna som valt partier och företrädare.

Så den sittande majoriteten har väljarnas förtroende så länge som väljarna inte protesterar och kräver förändring.  Men några av er har röstat på ett annat styre, Några av er har röstat på mig och jag avser göra allt jag kan för att rätta till de fel som finns inom förvaltningen.

Vad som gäller för BoU finns att läsa här i lagtexten länkad  nedan.

HSLF-FS 2017:79 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård;

Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen och ändringsförfattningar.

Observera att det är den tryckta versionen av författningen som gäller. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om använda bemyndiganden och ikraftträdandebestämmelser, se respektive författning.

Ändrad: t.o.m. HSLF-FS 2019:11

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/201779-om-behorighet-att-utfora-vissa-arbetsuppgifter-i-socialtjanstens-barn–och-ungdomsvard/

Ett ännu bättre Hedemora för alla

  Liberala grundvärderingar för ett bättre och friare Hedemora kommun.

Kommunen där jag är född och uppväxt. Kommunen jag älskar i all dess storslagenhet, vackra natur, fantastiska byggnader, kullerstens gränder och kulturarv.

Hedemora har så mycket att erbjuda, både till dig som är äldre eller mitt i livet. Men vi kan bättre, vi kan bli en kommun som ger möjligheter att växa, en kommun som värnar barnen och de äldre. En kommun värnar mångfald och kulturarv samtidigt som den är innovativa och nyfikna på vad framtiden bär med sig.

 

I en kommun som ger individen möjligheten att själv forma sitt liv. En kommun som lyfter den som behöver lyftas men som inte begränsar individens möjligheter att välja väg, där mitt i bergslagen vill jag åldras och dö på mina villkor.

 

Som barn växte jag upp i en trygg och säker kommun. vi hade tre kommunpoliser inne i Hedemora och även en i Långshyttan. Alla kände poliserna och vi var aldrig rädda för dem.

Idag har vi en kommunpolis som vi delar med Avesta. Många är rädda för polisen och ytterst få känner den trygghet och tillit jag kände som barn. Så ska det inte vara.

 

Vi ska åter ha poliser på våra gator, poliser som är en naturlig del av dagen. Poliser som sitter vid våra köksbord och fikar eller bara möter upp med en varm kram när det behövs.

 

Hedemora kommun har en stark tradition av omsorg och värdegrundsarbete. I vår kommun har individer med funktionsnedsättningar alltid varit en del av samhället. Många arbetade på våra två institutioner, Backaskolan och Haggården.  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade var ett genombrott som satte stora spår i synen på dessa individer. De fick ett eget värde och rätt att styra sina liv utifrån sina egna drömmar och mål, de inkluderades i samhället inte bara i Hedemora utan i hela samhället.

 

Vi som vuxit upp nära dessa institutioner vet hur viktigt detta var. De som växt upp med funktionshinder vet hur viktig denna reform var och vilken oerhörd betydelse den fick på livskvaliteten.

 

Hedemora kommun måste värna LSS lagen, våga protestera mot neddragningar och försämringar som drabbar dessa grupper. Inget barn någonsin ska behöva institutioneras igen.

 

När jag blir gammal vill jag bo kvar på landet, jag vill kunna plocka min potatis och klappa på ett lamm eller en katt. Det går inte idag om jag behöver in på ett särskilt boende.

Den som bor i vår kommun är hänvisad till de boenden som kommunen driver i de större tätorterna och i centrala delarna av Hedemora. Så ska det inte vara.

 

Vi i Hedemora behöver ha Lagen om valfrihet (LOV) för allas rätt att styra sitt liv hela livet.

Det handlar om mänskliga rättigheter inte om pengar. Det handlar om det fria valet inte om omsorgsnämndens budget. LOV är förutsättningen för att äldre ska kunna erbjudas, ett bo på landsbygden, där de känner sig hemma och trygga. Det är du som väljer, frihet att leva ditt liv hela livet, eller?

 

Hedemora mina minnens stad, Hedemora den första kärlekens stad. Hedemora den första hjärte sorgens stad. Hedemora i mitt hjärta , platsen där vi lever vårt liv på våra villkor hela livet.

 

Vi har ett uppdrag, vi har en möjlighet och vi behöver ta den. Ge oss liberaler chansen att visa vad Hedemora kan vara. Ett öppet varmt och tillåtande tryggt samhälle för alla. Där vi inte gör avkall på den enskildes rätt att bli sitt bästa jag. Ett Hedemora kommun där alla delar är lika viktiga. Ett Hedemora där företagare får ta plats och där vi uppmuntrar individen att våga testa sina vingar.

 

Om du liksom jag älskar Hedemora kommun med alla dess delar, Sverige och dess unika särställning. Rösta liberalt den 9 september rösta Anna Eling till riksdag, landsting och kommun.

 

 

LSS en mänsklig rättighet inte lyx på skattebetalarnas bekostnad

När mänskligheten ger sig på den svaga de som inte kan försvara sin egen rätt. När de individer som gör minst skada på andra levande individer i samhället tvingas leva som tredje klassens medborgare. Då just då när den som har en funktionsvariation  behöver lite mera stöd för att nå sin fulla potential, det är då vi liberaler måste finnas där och försvara deras rätt att nå sina mål.

Lss den reform som gav funktionsvarierade människor samma värde,  samma rätt som dig och mig.  Samma rätt att sträva efter ett friare aktivare liv. Samma rätt att bara sitta och titta på TV eller skriva, måla, rida osv.

Lss den reform som öppnade ögonen på alla de som såg institutionaliserade barn och vuxna som djur eller någonting obehagligt främmande och farligt.

Som liberaler kan vi inte acceptera att det tummas på friheten. vi kan inte sitta stillatigande och acceptera av humanisering av människor med funktionsvariationer.

Stå upp med oss och strid för att alla har samma rätt att lyckas oavsett om grundförutsättningarna varierar.

 

Sofia Rapp Johansson ett offer för den svenska modellen

Den som inte kan känna andras smärta kan heller aldrig förstå gemenskap eller äkta omsorg.

Den som sätter sig på höga hästar har väldigt långt att falla om oturen är framme.  Den som redan ligger ner riskerar ständigt att hamna under någon annans sko.

Vi bor i ett underbart vackert land, ett land där vi är stolta över vårt trygghetssystem och vårt sociala nätverk.  Kanske är det just detta som fått oss att gå vilse, kanske är det just detta system som gör det omöjligt att se verkligheten.

För vem vill se ett litet barn som våldtagits av sin foster far? Vem vill se ett barn som först drabbas av missbrukande föräldrar och sedan vanvårdas svårt i statens namn.

Sveriges regering och riksdag vill gärna se oss som en humanitär stormakt, ja hela landet vill gärna se sig själv som en sådan.  men är vi verkligen det? Är detta land som under andra världskriget, samtidigt som vi hävdade oss neutrala, lät tyskarna marschera rakt igenom vårt land och vidare in i Norge verkligen en humanitär stormakt. Landet som faktiskt deltog under egen flagg i Afganistan kriget där barn och kvinnor föll offer för våldet, är det ett land av stor humanitär dignitet? Vi vill gärna se oss som det land i världen som har störst omtanke och medkänsla men är vi verkligen det? Ett land som inte antagit FNs barnkonvention som lag. Ett land där tjänstemän inte kan ställas till svars för sina misstag. Ett land där barn kan tvingas betala för att få upprättelse och sedan även betala när denna upprättelse inte går att erhålla?  Hur kan detta vara en humanitär stormakt och en nation som är trygg och trovärdig när vi ena dagen säger att vi inte ska stänga våra gränser men sedan stänger dem med samma logiska argumentation.  Ett land som tillåter att människor sänds tillbaka mot en säker död genom ett kryphål i en text?  I det land jag kallar mitt hemland finns en baksida mörkare än jag kunnat föreställa mig. En baksida så grym att man inte kan tro att det är sant.  Unga kvinnor bemöts med tvivel när de anmäler övergrepp eller hot. Män som frias ifrån våldtäkt med hänvisning till att de sov.  Socialsekreterare som kan placera barn hos pedofiler och ändå gå fria från skuld.

I detta land föddes även en ung kvinna vid namn Sofia. Hon föddes i en missbrukande familj och där spenderade hon sina första år i missbruk och misär.  Här fick hon sina första droger och här våldtogs hon under flera år. Man kan ju lätt förledas tro att hon, när väl socialen ingrep, skulle få ett andningshål och bli trygg och få utrymme att läka sina sår. Tyvärr blev det inte så. Tyvärr hamnade hon åter i en situation där hennes kropp inte var hennes egna boning där hon kunde vila utan en leksak för en man med sjuka lustar. Så här fortsätter det i många många år och den trygga punkt hon har är sina syskon och sin missbrukande väldigt sjuka mamma.  I det här trygga rättssäkra landet utnyttjas små barn som sexleksaker av män som dessutom får betalt för att vårda och värna dem.  Den humanitära stormakten borde ju kunna skydda sitt eget folk.  Den humanitära stormakten borde rimligen se till avkräva ansvariga tjänste-män och kvinnor ansvar för de placeringar som görs.  Just nu pågår en insamling för att hjälpa Sofia och hennes syster att få fram de pengar staten kräver för sina kostnader i sviterna av de rättegångar som varit.  Det saknas i skrivandets stund 155000 skr . Sedan tillkommer kostnaden för Sofias advokat som också vill ha betalt. Pengarna till staten ska  vara staten tillhanda senast måndagen den 7e november men just har vi inte några pengar i sikte. Just nu är Sofia och hennes syster åter ett offer för den svenska modellen.  En modell som säger sig värna den lilla utsatta individen men som i det facto inte ser de arma barn som dagligen far illa i samhällets trygghetssystem.  Om ni vill bidra till att hjälpa Sofia så betala gärna in en slant till staten på bankgiro 5050-7995 märk med T 2868-16 eller Sofia och  Hanna Rapp Johansson